Intressanta delar av en C-uppsats från Sjuksköterskeutbildningen Karolinska institutet Stockholm

Författare: Elise Danielsson Schultze & Johanna Mikaelsson

Personlig erfarenhet av amning ansågs av sjuksköterskor som någonting positivt när det gällde att ge stöd och råd till nyblivna mammor angående amning, vare sig dessa erfarenheter varit positiva eller negativa. Trots detta var sjuksköterskor som hade haft lyckade amningsupplevelser mer positivt inställda till amning och de kände större samhörighet med nyblivna mammor som ammade, än andra sjuksköterskor.

Sammanfattning
Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors attityder till amning, hur attityderna kom till uttryck i omsorg, samt dess eventuella påverkan på nyblivna mammors amningsupplevelser under barnets första levnadsår.
Metod: Litteraturöversiktsstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar om attityder och amning. En teoristyrd analys av data utfördes utifrån Kari Martinsen omsorgsbegrepp; handling med eller utan omsorg, omsorg som yrke, spontana omsorgshandlingar och ömsesidig omsorg. Utifrån dessa begrepp hittade författarna underliggande teman.
Resultat: Författarna fann följande underliggande teman och resultat: ointresse och brist på självförtroende hos sjuksköterskor, sjuksköterskors råd utifrån egna erfarenheter och dess påverkan på nyblivna mammor, tidsbrist och tidigarelagd amningsnedläggning samt skuldkänslor hos nyblivna mammor. Sjuksköterskors yrkesskyldigheter, vikten av kunskap och utbildning samt kontinuitet och uppföljning av amningsstöd. Sjuksköterskors förmåga att uppmuntra nyblivna mammor till självständighet med amningen samt valet av modersmjölkersättning. Relationen mellan nybliven mamma och sjuksköterska som underlättande faktor.
Slutsats: Positiva attityder påverkas av kunskap och reflektion av erfarenheter.
1. Inledning
Vi har valt ämnet attityder och amning eftersom vi har ett stort intresse för kvinnosjukvård, barnafödande, amning samt attityders påverkan. Kvinnor med spädbarn är vanligt förekommande patienter inom sjukvården och vi tror att rollen som blivande eller nybliven mamma kan vara ömtålig, bland annat på grund av sjuksköterskors attityder. Då vi båda upplever att sjuksköterskeutbildningen ägnar för lite tid till kvinno- och barnhälsofrågor, endast 4,2 % av utbildningen (Karolinska Institutet, 2002), vill vi genom detta arbete belysa vikten och relevansen av ämnet genom att fokusera på en liten del av det.

Vi anser att det är viktigt att sjuksköterskor är medvetna om sina egna attityder och signaler samt hur dessa kan påverka patienters känslor och upplevelser. Vi har därför valt att fokusera denna litteraturstudie/examensarbete på sjuksköterskors attityder samt hur dessa kan påverka patienter, utifrån ämnet amning.

2. Bakgrund

2.1 Statistik och historia
Under 1900- talet förändrades inställningen och vidareförandet av kunskap om amning i Sverige (Svensson & Nordgren, 2002). Genom hela historien fram till denna tid var det en kunskap, precis som många andra, som fördes över från mamma till dotter, från generation till generation. Kring förra sekelskiftet uppkom de första reglerna om hur amning skulle gå till. Amning, som innan alltid varit en naturlig process, där barnet ammades då barnet själv gav signaler om att vilja ha mat eller tröst vid bröstet, blev istället en del av barnets uppfostran. Barnet skulle nu ammas vid bestämda tidpunkter, kontakten med barnet skulle begränsas och amningen ersattes till viss del med modersmjölksersättning i flaska. Dessa förändringar berodde bland annat på att fler och fler förlossningar skedde på sjukhus (Socialstyrelsen, 2007), förändringar i synen på uppfostran av de små bebisarna, en ny syn på hygien samt att kvinnan inte skulle behöva känna sig lika bunden till hemmet och till sitt barn (Svensson & Nordgren, 2002). Även händelser som utveckling och marknadsföring av mjölkersättningsprodukter förkortade och förändrade amningsbeteendet, både i Sverige och runt om i världen, vilket ledde till problem hos föräldrar med brist på pengar. Mellan 50- och 70-talet sjönk amningsfrekvensen hos två månader gamla bebisar från 75 % till 35 % (Socialstyrelsen, 2007) och endast sex procent av mammor med bebisar på sex månader ammade (Svensson & Nordgren, 2002). Under 70-talet ökade intresset för miljön och att leva naturligt, vilket ökade intresset för amning igen, men amningen skulle endast vara ett redskap för uppfödning av barnet. För många kvinnor uppstod problem då de följde reglerna/rekommendationerna, att endast amma var fjärde timme, eftersom de fick svårt att hålla igång mjölkproduktionen. Detta skapade ångest hos många kvinnor och förkortade på så sätt amningen varaktighet. Först under 80-talet ifrågasattes rutinerna kring amning och uppfostran av dessa späda barn. Forskning började visa att barnet, föräldrarna och amningen gynnades av obegränsad kontakt så att de kunde bekanta sig med varandra samt lära sig förstå varandras signaler. Under 80-talet gick amningsfrekvensen upp och ner i vågor för att sedan påbörja en jämn uppgång som verkar ha stabiliserats under 2000-talet (Socialstyrelsen, 2007). Av de barn som föddes 2005 helammades, eller delvis ammades, mer än 90 % av barnen under två månader och 70 % av barnen under ett halvår. Helamning eller exklusiv amning betyder att barnets uppfödning endast består av bröstmjölk med eventuella tillägg av vitaminer och läkemedel, medan delamning syftar till att barnets uppfödning består av modersmjölk och annan föda samt eventuella läkemedel, vitaminer eller vätskor (Santini, et al., 2008). Under ett sekel hade alltså amningsbeteendet i Sverige både hunnit lämna de gamla, naturliga traditionerna och börjat en strävan efter att komma tillbaka till dem, men med en vetenskaplig grund (Socialstyrelsen, 2007).

Amningsfrekvensen i Sveriges olika regioner varierar (Socialstyrelsen, 2007). Uppsala,     92,2 %, och Stockholm, 93,6 %, hade år 2005 högst frekvens vad gällde hel- eller delamning av barn vid två månaders ålder medan Örebro, 86,7 %, och Västmanland, 87,9 %, hade lägst frekvens. För ett halvt år gamla barn gällde frekvensskillnaderna vid hel- eller delamning Uppsala 75,5 %, Stockholm 77,1 %, Örebro 61,6 % och Västmanland 62,0 %. Gemensamt för regionerna var att vid två månaders ålder var det helamning som hade de högsta frekvenstalen medan det vid sex månaders ålder var det övervägande delamning som gällde. Förutom skillnader i olika regioner förekommer skillnader i amningsfrekvensen hos olika samhällsklasser eller hos föräldrar med olika ekonomiska förutsättningar (Flacking, Hedberg Nyqvist & Ewald, 2007). Hos de föräldrar som hade högst utbildning eller högst inkomster i samhället var amning vanligare när barnen var sex månader gamla än hos föräldrar med låg inkomst eller låg utbildning. Vid jämförelse av amningsbeteenden mellan Sverige och andra länder eller kulturer visade det sig att amningsfrekvensen var hög i Sverige, över 70 % vid sex månaders ålder (Socialstyrelsen, 2007), medan amningsfrekvensen i norra Italien år 2003 var 54,3 % för barn vid sex månaders ålder (Santini et al., 2008). I emigrerande barnfamiljer, runt om i världen, har det visat sig att amningsfrekvensen har en tendens att sjunka (Ingram, Cann, Peacock & Potter, 2008). Orsaken till detta kan vara brist på information, beteendeförändringar på grund av kulturkrockar eller att det är svårt att förstå den information som ges.

2.2 Amningsvänliga sjukhus samt rekommendationer
År 1990 antog Sverige tillsammans med ett antal andra WHO- medlemsländer den så kallade Innocentideklarationen (Svensson & Nordgren, 2002). Denna deklaration handlar om hur samhället främjar amning och stöttar kvinnor att helamma i sex månader och sedan fortsätta att delamma i två år. För att öka antalet helammade barn vid sex månaders ålder, och delamning upp till två års ålder, upprättades en strategi, ”De tio stegen” (se bilaga 2) som består av konkreta riktlinjer till hjälp för vårdpersonal och nyblivna föräldrar. År 1993 gick Unicef tillsammans med WHO ut med en aktion för att skapa Amningsvänliga sjukhus. Syftet var att alla sjukhus och enheter som arbetade med nyblivna föräldrar och barn, skulle granskas för att utvärdera följsamheten av ”De tio stegen”. Utvärderingen visade att alla BB-avdelningar i Sverige som deltagit i granskningen fick certifikatet ”Amningsvänligt sjukhus”. År 2008, fanns det 64 Amningsvänliga enheter i Sverige, 35 i Norge, åtta i Danmark och två i Finland (Unicef, 2008).

2.3 Amning
Det har visats att det inte finns något bättre uppfödningssätt än att amma (Renfrew, 1998). Fördelarna är många för såväl barnet som mamman. När barnet suger på mammans bröst går det signaler från bröstvårtan till hypofysens framlob, att den ska frisätta mer prolaktin, samt till hypofysens baklob för att det ska frisättas mer oxytocin (Folkhälsoinstitutet, 1998). När barnet suger på bröstet hjälper oxytocinet till genom att kontrahera den glatta muskulaturen runt mjölkgångarna och samtidigt dilateras sfinktrarna kring mjölkgångarnas mynningar vilket leder till att mjölken pressas ut i bröstets utförsgångar, vilket i sin tur gör det lättare för barnet att suga ut mjölken (Sonesson & Sonesson, 2001). Oxytocinet har fått många smeknamn på grund av dess inverkan på kroppen. Ofta kallas det för ”lugn- och ro- hormonet” eller ”kärleks- hormonet”, då det frisätts vid förlossning, amning och vid orgasm (Svensson & Nordgren, 2002). Vid oxytocinutsöndring stimuleras vagusnerven, som frisätter gastrin, cholecystokinin och insulin, vilka har viktiga funktioner för den ammande kvinnan. Gastrinet stimulerar magsyrasekretion och tillväxten av cellerna i mag- och tarmkanalens slemhinna så att den ammande kvinnan kan ta upp mera näring ur födan. Cholesystokininet hjälper tömningen av gallblåsan och insulinet gör att cellerna tar upp näring. Den del av insulinfrisättningen som påverkas av glukoshalten i blodet, gynnas av både gastrin och cholesytokinin. Dessa hjälper kroppens anpassning av ämnesomsättningen samt gör att den lagrade energin och den näring den ammande kvinnan får i sig, kan användas mer verkningsfullt för att producera bröstmjölk (Folkhälsoinstitutet, 1998).

Att amma sitt barn är det allra bästa för både mamman och barnet, men amningen kan även innebära problem och upplevas som en plåga för vissa mammor (Svensson & Nordgren, 2002). För att få en lyckad amning, förutsätts att mamman vill amma och att hon är motiverad. Amningen kan till en början upplevas som jobbig och problematisk för de nyblivna föräldrarna på grund av exempelvis spända bröst, irriterade bröstvårtor och svårigheter att få barnet att ta bröstet. För att nyblivna föräldrar inte ska tappa motivationen till amning så är det viktigt med stöd och uppmuntran från omgivningen, både från sjukvårdspersonal, familj och bekanta. Studier har visat att om mannen är positivt inställd till amning, ser den som en självklarhet och stöttar kvinnan, så fungerar amningen bättre och kvinnan ammar längre (Fägerskiöld, 2008). Nyblivna pappor som känner ett engagemang för uppfödningen av barnet, kan uttrycka detta genom att ta över uppgifter runtomkring amningen, såsom rapning och vyssning, vilket kan underlätta amningsproceduren för mamman. Många blivande mammor upplever oro inför amningen på grund av deras brösts utseende, men utseendet spelar liten, eller ingen roll, vad gäller förmågan att kunna amma (Svensson & Nordgren, 2002). För att få en fungerande amning krävs att barnet får ett ordentligt tag runt vårtgården och att barnet ligger tätt intill mammans bröst med hela sin kropp vänd mot mamman.

2.4 Bröst och bröstmjölk
Redan under graviditeten sker det förändringar i kvinnans bröst (Folkhälsoinstitutet, 1998). Brösten ökar i storlek och blir tyngre på grund av ett ökat blodflöde till brösten. Venerna syns tydligare och mjölkgångarna växer till. Alveoler ökar i antal och muskelcellerna förstoras, även fett och bindväv i brösten växer. Bröstvårta och vårtgård får en mörkare färg och blir större. Detta sker på grund av hormoner i kvinnans kropp som framförallt bildas i moderkakan. Under graviditeten börjar brösten producera små mängder råmjölk, kolostrum. Detta sker under inverkan av ökande mängder av hormonet prolaktin. Prolaktinet stimulerar mjölkproduktionen, men det hämmas i sin tur av progesteron och östrogen. Efter förlossningen, när moderkakan släppt från kvinnans kropp, slutar hämningen av prolaktinet och bröstmjölken börjar produceras i större mängder. Hur mycket prolaktin som bildas är beroende på hur ofta barnet ammas (Renfrew, 1998). Då barnet suger på bröstet går impulser till hjärnan som stimulerar bröstmjölkproduktionen för att kompensera det som barnet suger ut. Detta gör att mer prolaktin utsöndras så att brösten börjar producera mera mjölk. Bröstmjölken är unik och mammor bildar bröstmjölk som är perfekt anpassad för sitt eget barn. När barnet just är fött och börjar suga på mammans bröst får de i sig råmjölk, kolostrum. Råmjölken finns bara i en liten mängd, men för ett fullgånget friskt barn är den alldeles tillräcklig till dess att den mogna mjölken börjat produceras. Råmjölken är gulaktig och trögflytande till sin konsistens, rik på proteiner och den hjälper till att skydda det nyfödda barnet mot infektioner. Råmjölken har dessutom en laxerande effekt som hjälper barnet att tömma tarmarna första gången. Cirka 2-3 dagar post partum börjar den mogna mjölken produceras. Till en början blandas den ut med råmjölken. Hur snabbt produktionen av mogen mjölk kommer igång, beror på hur ofta barnet ammas. Den mogna mjölken är tunnare till sin konsistens och vitaktig, eventuellt med en blå ton. Den innehåller allt vad barnet behöver få i sig de kommande sex månaderna (Ingram, Cann, Peacock & Potter, 2008).

Bröstmjölken består av en blandning av fett, mineraler, protein och vitaminer (Renfrew, 1998). Den ändrar sammansättningen under dygnets timmar samt med barnets ålder, så att den ska vara anpassad efter barnets behov. Undersökningar har visat att bröstmjölken även innehåller antikroppar som ger bästa möjliga skydd för barnet mot vissa allergier, infektioner och sjukdomar (Fossum Løland, Bærug & Nylander, 2007). Antikropparna i bröstmjölken stimulerar utvecklingen av barnets eget immunförsvar och påverkar även tillväxten av tarmfloran hos barnet. Komponenter i bröstmjölken skyddar spädbarnet mot vissa bakteriella infektioner och inflammationer, vilket leder till minskad dödlighet hos spädbarn (Hansson, 2007). För att få detta skydd så effektivt som möjligt, är det viktigt att amningen påbörjas så fort barnet är fött.

2.5 Modersmjölkersättning
De mammor som inte kan eller vill amma sina spädbarn kan istället ge dem komjölksbaserad bröstmjölksersättning (Growingpeople, 2008).  Bröstmjölksersättningsforskning strävar efter att få ersättningen så lik modersmjölken som möjligt genom att tillsätta olika vitaminer, mineraler samt justeringar av olika fetter, proteiner och salter. För spädbarn med komjölksallergi finns alternativa ersättningar (Apoteket, 2006).

Under spädbarnets första veckor post partum bör napp och nappflaska undvikas om mamman har för avsikt att amma helt eller delvis, eftersom spädbarnets sugteknik kan påverkas negativt (Karolinska Universitetssjukhuset, 2008). Detta beror på olika sugtekniker vad gäller bröst och napp. För att undvika detta kan mamman istället ge spädbarnet ersättningen med hjälp av drickskål eller sked (Growingpeople, 2008).

De mammor som väljer eller inte kan amma sitt spädbarn, rekommenderas att ge modersmjölkersättningen i samma kroppsställning som om hon skulle amma (Growingpeople, 2008). Detta för att spädbarnet ska få tillgång till samma typ av kroppskontakt som vid amning.

2.6 Attityder
Myers (2007) definierar begreppet attityd som en känsla grundad i vår tro och våra förväntningar, vilka styr våra reaktioner och tankar inför olika personer, objekt och händelser. Begreppet attityd består av fyra olika delar: handling, känsla, tanke och kunskap, vilka förenklar vår förmåga att tolka verkligheten (Cronlund, 2003). Nivå av utbildning och kunskap kan ha påverkan på människors attityder, vilket i sin tur kan vara avgörande för de val en person gör (Dannetun, Tegnell & Giesecke, 2007; Johansson, Hermanssson & Ludvigsson, 2004). I en studie undersöktes föräldrars attityder till att låta Hepatit B- vaccinera sina barn (Dannetun, et al., 2007). Det visade sig att föräldrar som hade eftergymnasial utbildning eller liknande, hade en högre kunskapsnivå om sjukdomen Hepatit B och att de hade en mer positiv attityd till att låta vaccinera sina barn. I en studie av Johansson et al. (2004) gällande föräldrars attityder kring barns tobaksanvändning, kunde även där upptäckas ett samband mellan utbildning, kunskapsnivå och attityder. Föräldrar som hade kunskap om rökning och dess faror samt en högre utbildning, var mer angelägna om att inte exponera sina barn för cigarettrök samt att förespråka rökförbud.

Sjuksköterskors attityder i vården har stor betydelse för omvårdnaden (Jahren Kristoffersen & Nortvedt, 2006). Attityder kan visa sig genom mimik, kroppsspråk samt genom de osagda orden. Detta gör att sjuksköterskor i omsorgssituationer måste ta eget ansvar för sina attityder och på så sätt även för hur de uttrycker dem. Förmågan att kunna förstå och ta ansvar för sina attityder, kan oftast tränas upp genom praktik och erfarenhet. För att bli en god sjuksköterska krävs vissa karaktärsdrag, såsom att ha förståelse och känna empati för andra människor. När det brister i dessa karaktärsdrag uppnås inte alltid god omsorg och sjuksköterskans egna attityder kan iakttas i den professionella rollen som vårdare. I en studie undersöktes sjuksköterskors alkoholvanor och deras attityder gentemot patienter med alkoholproblem (Vargas & Luis, 2008). Det visade sig att sjuksköterskor med negativ inställning till all form av alkoholbruk hade svårare att visa förståelse och empati för patienter med alkoholproblem.

3. Problemformulering
Amningstraditioner, amningskultur och amningsrekommendationer har ändrats genom åren, vilket har visat sig påverka föräldrars amningsbeteenden. Amning är en naturlig, och för de flesta, en självklar och ömsint handling. Det innebär dock inte att det behöver vara enkelt eller smärtfritt, vare sig fysiskt eller psykiskt. Forskning har visat att omgivningen har ett starkt inflytande på nyblivna mammors amningsbeteenden och upplevelser. Med detta som bakgrund, ansåg författarna det som intressant att undersöka sjuksköterskors attityder och dess påverkan på nyblivna mammor, vad gäller amningsupplevelser.

4. Teoretisk referensram Kari Martinsen
Kari Martinsens omsorgsteori har använts i detta examensarbete då hon påpekar vikten samt värdet av professionalitet och erfarenhet hos sjuksköterskor.

Den norska sjuksköterskan och omvårdnadsfilosofen Kari Martinsen föddes 1943 och är fortfarande aktiv som forskare och professor i vårdvetenskap vid universitetet i Bergen (Jahren Kristoffersen, 2006). I hennes artiklar och böcker kritiserar hon hur omvårdnaden blev en vetenskap genom teoretisering. Dock påpekar hon vikten av att det ska finnas ett nära samarbete mellan omvårdnadsutövare och forskare.

Kari Martinsens fenomenologiska filosofi influeras av bland annat sociologen Karl Marx och filosofen Edmund Husserl, som grundade den moderna fenomenologin (Jahren Kristoffersen, 2006). Hon är även influerad av Uffe Juul Jensen, en dansk moralfilosof, samt Martin Heidegger, en filosof med fenomenologisk inriktning. Som grund för Martinsens beskrivning av omvårdnad som ett omsorgsyrke finns filosofen och teologen Knud LØgstrups fenomenologiska arbeten (Kirkevold, 2000). Hennes omvårdnadstänkande fokuserar på frågor rörande människans livsvillkor och natur samt hur dessa påverkar praktiskt omvårdnadsarbete (Jahren Kristoffersen, 2006). Relationen mellan människor beskriver hon som viktigast för individens och dennes omgivnings utveckling.
8. Resultat
Resultatet i detta examensarbete har redovisats i överrubriker utifrån begreppen i Kari Martinsens omsorgsteori samt i underrubriker. Underrubrikerna baseras på funnen data i de artiklar som inkluderats i denna litteraturstudie. Rangordning av över och underrubrikerna, i resultatet, har sorterats efter hur mycket data från artiklarna som analyserats under dem.

8.1 Handling med eller utan omsorg

8.1.1 Ointresse och självförtroendebrist hos sjuksköterskor
Sjuksköterskors attityder och kunskaper om amning varierade mycket mellan olika avdelningar och sjukhus visade en studie (Patton, Beaman, Csar & Lewinski, 1996). Det framkom att de sjuksköterskor som ansåg att samma standardinformation om amning skulle ges till alla nyblivna mammor också var de som var minst intresserade av ämnet (Ekström, Matthiesen, Widstöm & Nissen, 2005). Dessa sjuksköterskor visade även minst intresse för att lära sig om nya amningstekniker. Brist på intresse och självförtroende hos sjuksköterskor visades även i en annan studie genom att sjuksköterskorna rapporterade att känslor av oduglighet uppkom då ”amningsproffs” tillkallades (Nelson, 2007). Detta bristande självförtroende och ointresse för nya kunskaper om amning orsakade på så sätt att sjuksköterskornas kunskapsnivå stagnerade. Vidare visade studien att sjuksköterskorna tenderade att känna avund, när nyblivna mammor lyssnade mer på ”amningsproffsens” råd än deras, med tanke på att de spenderade mer tid med de nyblivna mammorna.

En studie visade att vissa nyblivna mammor tenderade att känna sig övervakade och dömda av sjuksköterskor vid amning, vilket ledde till att de kände sig avskräckta från att amma (McInnes & Chambers, 2008). Sjuksköterskor hade, jämfört med barnmorskor, starkare behov av att kontrollera mammornas amning, på grund av sjuksköterskornas bristande självförtroende när de gällde förmåga att ge amningsstöd. Barnmorskor hade en tendens att istället låta mammorna vara mer självständiga med amningen och lade därför större vikt och intresse vid andra arbetsuppgifter, än just amningsstöd (Ekström, Matthiesen, Widstöm & Nissen, 2005.) Vidare visar forskning att sjuksköterskors självskattade positiva amningsattityder inte alltid reflekterades i deras arbete (McInnes & Chambers, 2008) och att sjuksköterskor inte var helt nöjda med hur deras attityder visade sig i det verkliga arbetet kring amning (Bernaix, 2000). Stora variationer vad gällde frågor om nödvändighet, pinsamhet, glädje och empati kring amningen framkom även bland dessa sjuksköterskor.

Forskning visade också att en del sjuksköterskor antydde fördomar om vilka mammor som skulle klara av att amma, baserat på mammornas bakgrund och sociala situation, vilket påverkade sjusköterskornas sätt att arbeta med och behandla sina patienter samt deras attityd till patienten (McInnes & Chambers, 2008).

8.1.2 Sjuksköterskors råd utifrån egna erfarenheter och dess påverkan på nyblivna mammor
Personlig erfarenhet av amning ansågs av sjuksköterskor som någonting positivt när det gällde att ge stöd och råd till nyblivna mammor angående amning, vare sig dessa erfarenheter varit positiva eller negativa (Nelson, 2007). Trots detta var sjuksköterskor som hade haft lyckade amningsupplevelser mer positivt inställda till amning och de kände större samhörighet med nyblivna mammor som ammade, än andra sjuksköterskor. De var mera engagerade i amningsstöd och delade gärna med sig av sina egna tips när mammor hade amningsproblem och förespråkade det som hade fungerat för dem. Vidare visades att sjuksköterskor som aldrig ammat själva mer strikt använde sig av kunskap, information och råd från amningslitteratur när de hjälpte nyblivna mammor med amning.

En studie visade att sjuksköterskor med historik av negativa amningsupplevelser och egna skuldkänslor inför modersmjölkersättning, ansåg sig själva vara dåliga på att stödja nyblivna mammor som ville ge sitt spädbarn modersmjölkersättning (Nelson, 2007). Vidare visade studien att sjuksköterskor, som själva hade gett ersättning till sina barn, var mer positiva till att stödja mammor i deras val att ge ersättning.

Då nyblivna mammor värderat olika typer av råd från sjuksköterskor, framkom olika resultat. Vissa mammor ansåg att alltför många generella amningsråd och motsägelsefulla amningsråd från sjuksköterskor kunde bidra till att amningen blev problematisk och var orsak till att mammorna lade ned amningen tidigare än de först tänkt sig (McInnes & Chambers, 2008). I en annan studie visade det sig att nyblivna mammor ansåg att många sjuksköterskor gav dem ”sina egna råd” utan att anpassa informationen till patienten eller dennes situation (Hall & Hauck, 2007). Detta upplevdes av mammorna som jobbigt och orsakade att deras självförtroende inför amningen sjönk. Vidare visade en studie att sjuksköterskor tenderade att känna viss frustration över nyblivna mammors oförståelse till sjuksköterskors individuella råd (Nelson, 2007).

8.1.3 Tidsbrist och tidigarelagd amningsnedläggning
Många sjuksköterskor påpekade att bristen på tid var den största störande faktorn vid amningsstöd till nyblivna mammor (Patton, Beaman, Csar & Lewinski, 1996). Då stress och tidsbrist uppkommit på obstetriska avdelningar berättade sjuksköterskorna att det oftast hade varit arbetsuppgifter som amningsstöd, förespråkning av amning och förebyggande av flaskuppfödning, som hade blivit åsidosatta (Nelson, 2007). Dessa problem förekom främst nattetid, vilket bidrog till inkonsekvent amningsstöd till de nyblivna mammorna och även till viss osämja inom arbetsgrupperna.

Forskning visade vidare att många kvinnor lade ner amningen tidigare än de först tänkt sig (Porter Lewallen, et al., 2006). Vanliga orsaker som nyblivna mammor uppgav till detta, var sinande mjölkproduktion, ömma bröstvårtor och/eller dålig sugteknik hos barnen.

8.1.4 Skuldkänslor hos nyblivna mammor
Skuldkänslor inför sjuksköterskor var vanligt hos nyblivna mammor då amningen inte fungerade, visade en studie (Hall & Hauck, 2007). En nybliven mamma angav att hon fått så mycket skuldkänslor inför sjuksköterskan i samband med amningen, att hon inte förmådde att njuta av sitt spädbarn. En annan nybliven mamma berättade att hon kände så mycket press från sjuksköterskorna på hennes barnvårdande enhet, när det gällde hennes spädbarns låga viktökning, att hon kände sig misslyckad som mamma (McInnes & Chambers, 2008). I en amerikansk studie framkom att nyblivna mammor som inte ville amma, eller som ville amma på annat sätt än vad som rekommenderades av sjuksköterskorna, upplevde sådan press från sjuksköterskorna att de till sist lydde deras rekommendationer, för att tillfredställa sjuksköterskorna (Nelson, 2007).

8.2 Omsorg som yrke

8.2.1 Sjuksköterskors yrkesskyldigheter – kunskap och utbildning
Studier tyder på att attityder till amning, kunskap om amning och attityder till införskaffande av kunskap om amning kan variera stort bland sjuksköterskor (Bernaix, 2000; Ekström, Matthiesen, Widstöm & Nissen, 2005; Hall & Hauck, 2007; McInnes & Chambers, 2008; Patton, Beaman, Csar & Lewinski, 1996; Register, Eren, Lowdermilk, Hammond & Tulli, 2000). Sjuksköterskor med många års erfarenheter inom obstetriken uppger att råd och stöd kring amning har blivit mer konsekventa än tidigare, på grund av att kunskapen om amning har ökat hos sjuksköterskor i allmänhet (Nelson, 2007). En amerikansk studie visar att sjuksköterskors attityder till arbetsuppgifter som handlade om amningsstöd generellt var positiva, men att det även fanns stora variationer i denna attityd (Bernaix, 2000). Detta resultat får stöd från en studie som visade att mer än hälften av 230 obstetriska sjuksköterskor angav att de aktivt rekommenderade och uppmuntrade mammor till att lära sig att amma (Patton et al., 1996). Lite mer än tre fjärdedelar av sjuksköterskorna på 27 olika barnavårdande enheter ansåg att amningsfrämjande arbete var viktigt för dem (Register et al., 2000). Fler än hälften av dem höll med påståendet om att exklusiv amning är den bästa nutritionsmetoden för spädbarn. I samma studie gjordes även ett test för att undersöka hur mycket kunskap deltagarna hade om basala amningsfrågor, vilket gav ett medelresultat på tre fjärdedelars korrekta svar. Ett kunskapstest om amning gjordes även i en annan studie med 50 sjuksköterskor på mödravårdsenheter, vilket även det gav ett resultat på tre fjärdedelars korrekta svar (Bernaix, 2000).

I denna litteraturöversikt har det framkommit kommentarer och beskrivits känslor om hur mammor värderar sjuksköterskors kunskap om amning samt deras tankar om ämnet. Kunskap om amning är något som värderas högt av nyblivna mammor. Det har visat sig på lite olika sätt i studierna, bland annat genom att mammor i en studie värderade sjuksköterskors råd och attityder näst högst efter den egna partnerns (Swanson & Power, 2005). Andra studier poängterar detta genom att redovisa att nyblivna mammor har haft lättare att börja skapa en god relation till sitt spädbarn, då de vårdats av någon med utbildning i ämnet amning (Ekström & Nissen, 2006). Vikten av kunskap om amning hos sjuksköterskor framhävs även genom att nyblivna mammor i en studie angav att kunniga sjuksköterskor var mer pålitliga och trovärdiga än andra (McInnes & Chambers, 2008) samt att det var kunskapsnivån som starkast styrde sjuksköterskornas attityder och beteenden (Bernaix, 2000). Dessa resultat visar sig även i studier som jämfört barnmorskors attityder med sjuksköterskors, där det framkommer att vårdarnas attityder förändras när de får kunskap om amning, barnets och mammans behov (Ekström, Matthisen, Widström & Nissen, 2005; Ekström, Widström & Nissen, 2006). Attitydskillnaderna åskådliggjordes genom att barnmorskorna hade en mer avslappnad attityd till mammornas egen förmåga vad gäller amning samt mer positiv attityd till amningsstöd (Ekström et al., 2005).

Det framkom olika resultat när studierna undersökte om sjuksköterskors kunskap om amning påverkade amningsfrekvensen. En studie på 488 mammor i Skaraborg visade att kvalitén på informationen om amning inte påverkade hur länge de ammade sitt spädbarn exklusivt (Ekström, Widström & Nissen, 2003). Som jämförelse visade en annan studie motsatsen (Ekström & Nissen, 2006). Amningsutbildade sjuksköterskor hade en mer positiv attityd till amning, vilket påverkade nyblivna mammors amningsupplevelser och amningslängden i positiv riktning.

8.2.2 Kontinuitet och uppföljning
Sjuksköterskor hade generellt en positiv attityd till uppföljning av amningsstöd, enligt en studie (Register, Eren, Lowdermilk, Hammond & Tulli, 2000). En annan studie visade att nyblivna mammor som hade vårdats av sjuksköterskor med utbildning i amning hade fått bättre uppföljning och kontinuitet än mammor som inte vårdats av dessa sjuksköterskor (Ekström, Widström & Nissen, 2006). Studien visade dessutom att mammorna hade ett mer utvecklat socialt nätverk kring spädbarnet och var mer tillfredsställda med den information de hade fått angående sina sociala rättigheter. De var mer självständiga, när det gällde att söka efter kunskap om amning och barnet samt hade mer kunskap om barnets behov vid nio månader post partum, än de mammor som fått rutinmässig vård. I en studie framkom att några sjukhus, som en del av kontinuerlig och uppföljande vård, delade ut böcker och så kallade mamma-tidningar till gravida kvinnor och nyblivna mammor (Porter Lewallen, et al., 2006). Andra exempel på hur uppföljning av amningsstöd kunde gå till var telefonkontakt med sjuksköterskor, sjukhusbesök och hembesök av en sjuksköterska. Av de nästan 400 mammorna som använt sig av dessa olika typer av hjälp och stöd, angav lite mer än hälften att uppföljningen varit god.

Sjuksköterskor rapporterade att fenomenet tidig hemgång var en stor störande faktor för att kunna bedriva uppföljande och kontinuerlig vård, för att möjliggöra bra amningsstöd till nyblivna mammor (Patton, Beaman, Csar & Lewinski, 1996). Brister i kontinuiteten i vården var även i sig själv en stor störande faktor enligt sjuksköterskor (McInnes & Chambers, 2008).

De nyblivna mammor som hade fått kontinuerlig vård och uppföljning av amning visade sig amma exklusivt längre, jämfört med nyblivna mammor som inte fått det (Ekström, Widström & Nissen, 2006). Ett exempel på detta var en Australiensisk mamma som uppgav att hon hade lagt ned amningen mycket tidigare än tänkt, om inte en sjuksköterska på hennes barnavårdande enhet hade gett henne kontinuerligt stöd och uppmuntran (Hall & Hauck, 2007).

8.3 Spontana omsorgshandlingar

8.3.1 Sjuksköterskors uppmuntran till nyblivna mammors självständighet
Intentionen att amma sitt spädbarn var enligt en studie mycket omfattande bland nyblivna mammor (Hall & Hauck, 2007). Studier visade att denna intention ofta hade påverkats av sjuksköterskors attityder och beteenden genom uppmuntran och stöd till amning eller brister på dem (Hall & Hauck, 2007; Porter Lewallen, et al., 2006). Många sjuksköterskor på ett privatsjukhus i Australien var bra på att förespråka att de nyblivna mammorna skulle lita på sin egen förmåga och kvinnliga intuition, enligt mammorna (Hall & Hauck, 2007). Vissa sjuksköterskor informerade också om att amningen inte bara är njutningsfull utan att den också kan upplevas som jobbig och smärtsam. Detta uppfattades som nyttig information, då mammorna ansåg att de fick en mer rättvisande och förberedande bild av upplevelser vid amning.

I en litteraturstudie från Storbritannien visades att kvalitén på sjuksköterskornas ”hands-on- hjälp” varierade mycket (McInnes & Chambers, 2008). De mammor som hade fått muntlig hjälp och stöd av sjuksköterskor att själva lägga barnet till bröstet och få det att suga lärde sig lättare att amma, än de vars sjuksköterskor hade tagit över kontrollen och fysiskt lagt barnet till mammans bröst.

Alla deltagande sjuksköterskor i en studie angav att det var mammans eget val om hon ville amma eller inte (Nelson, 2007). Om mamman hade bestämt sagt nej till amning så skulle detta stödjas och uppmuntras, för att den nyblivna mamman skulle må så bra som möjligt och kunna njuta av sitt spädbarn, vilket enligt dessa sjuksköterskor var det allra viktigaste. Vissa mammor ansåg att detta val inte alltid respekterades då de ansåg att det saknades vilja till diskussion om amningen hos sjuksköterskorna vilket gjorde att de kände sig tvingade av sjuksköterskorna att amma, även om komplikationer tillstött (Hall & Hauck, 2007).
Sjuksköterskornas uppfattning, om hur mycket de ansåg att amning skulle förespråkas och hur många försök som skulle göras för att övertyga mammorna till att amma, varierade stort (Nelson, 2007).

8.3.2 Valet om modersmjölkersättning
Mammors val av uppfödningsmetod för sina spädbarn påverkas av sjuksköterskors attityder enligt en studie (Hall & Hauck, 2007; McInnes & Chambers, 2008; Porter Lewallen, et al., 2006). Om mamman redan innan förlossningen valt uppfödningsmetod hittades ingen signifikant skillnad mellan de ammande mammorna och de mammor som gav sitt spädbarn modersmjölkersättning, vad gällde känslor av stöd eller kontroll från sjuksköterskor angående val av uppfödningsmetod.

Vid en jämförelse mellan nyblivna mammor som valt att amma och de som valt modersmjölkersättning, framkom att de som valt modersmjölkersättning var yngre, hade lägre utbildning samt hade lägre inkomst, även då partnerns inkomst inkluderats (Swanson & Power, 2005).

8.4 Ömsesidig omsorg

8.4.1 Relationen nybliven mamma – sjuksköterska
Många nyblivna mammor ansåg att en god relation med den vårdgivande sjuksköterskan var mycket viktig, för att få bra hjälp och stöd med amningen (McInnes & Chambers, 2008). Egenskaper hos sjuksköterskor som mammorna ansåg främja denna relation var: en uppmuntrande inställning, icke dömande, försäkrande, sympatisk, tålmodig och förstående inställning. Att som sjuksköterska lägga tid och energi på att skapa denna goda relation kan resultera i att mammor får information och stöd anpassat efter hennes behov. Då denna relation inger trygghet för de nyblivna mammorna, vågade ha uppfattningen att man bäst lär sig genom att våga försöka, ibland misslyckas men sedan försöka igen (Hall & Hauck, 2007). Några mammor angav att detta resulterade i att amningen till sist fungerade väldigt bra, och att känslor av njutning och magi uppkom.

9. Diskussion

9.1 Metoddiskussion
Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskors attityder till amning kommer till uttryck i omsorg och hur det kan påverka nyblivna mammors amningsupplevelser, utifrån Martinsens omsorgsbegrepp.

En svaghet med artikelsökningarna i denna litteraturstudie har varit att författarna inte använt samma sökord vid sökningar på de olika databaserna. Andra problem för författarna har varit, förutom databasen PubMed, att databaserna inte har fungerat önskvärt vid sökningarna med begränsningar vid flertalet försök. Problem med Proxyinloggning har även problematiserat sökningarna. De sökningar som inte gav någon träff i databaserna har medvetet tagits bort från Tabell 1, Resultat av artikelsökningar, för att tabellens utrymme skulle begränsas.

Författarna har tagit fram sökord med Mesh -termer utifrån litteraturstudiens syfte, för att kunna söka artiklar om ämnet. Dessa sökord har korrigerats och nya har lagts till under artikelsökningarnas gång för att optimera resultatfakta till litteraturstudien. Trots noggrannhet med urvalet av artiklar utifrån bestämda inkluderingar och exkluderingar, kan urvalsfelaktigheter förekomma på grund av språkförbistring, i synnerhet vad gäller olika engelska facktermer. När urvalet var klart valde författarna ut tolv vetenskapliga artiklar vars resultatdel stämde överens med syftet. En av dessa artiklar var en översiktsstudie med kvalitativ ansats. En av artiklarna av Ekström, Matthisen, Widström och Nissen (2005) var utformad för att validera ett instrument som skulle mäta sjuksköterskors och barnmorskors attityder till amning samt upplevelser kring utbildning i ämnet. Författarna valde att ta med denna artikel då den utvärderats av en grupp experter på amning och testats på 168 vårdpersonal samt för att artikelns resultat tillförde denna litteraturstudie relevant data.

Artiklarna i studien har alla ett västvärldsperspektiv, varav fyra kommer från Sverige, fem från USA, en från Australien och två från Storbritannien. Författarna valde västvärldsperspektivet på grund av att litteraturstudiens resultat skulle vara applicerbart på sjuksköterskor och vård i Sverige. Trots stora skillnader inom de valda ländernas vårdorganisationer vad gäller obstetrisk vård, anser författarna att detta val är relevant, eftersom litteraturstudien fokuserar på attityder och dess eventuella påverkan, och inte på vårdorganisationerna i sig.

Då en del av de valda artiklarna även redovisade sjuksköterskors attityder och nyblivna mammors känslor och upplevelser till modersmjölkersättning, togs detta med som en del av resultatet. Detta framförallt för att få fram sjuksköterskornas attityder till mammans eget val av uppfödningsmetod men även för att det behöver finnas en motpol när ett ämne ska diskuteras, i detta fall modersmjölkersättning.

Kari Martinsens omsorgsbegrepp har enligt författarna varit till hjälp vid strukturering av data, men de har även varit ett hinder, då insamlad data och teorin inte alltid överrensstämt. Detta i synnerhet då Martinsen (2008) har poängterat vikten av sjuksköterskors erfarenhet och dess positiva inverkan på sjuksköterskans professionalism. I insamlad data har författarna funnit att erfarenhet även kan påverka sjuksköterskors professionalism negativt. Vissa sjuksköterskor i insamlad data hade svårt att inte låta sig påverkas av sina egna erfarenheter, vilket påverkade dem i sin yrkesroll. Detta bidrog till svårigheter för sjuksköterskan att se vad den nyblivna mamman egentligen behövde.

Denna litteraturstudie är inte generaliserbar och kan inte göras om av andra författare med utgångspunkten att få samma resultat, då data och omsorgsbegrepp tolkats efter författarnas egen förståelse. Författarna har bearbetat och tolkat texterna tillsammans, detta för att minska risken för att väsentliga data inte skulle uppmärksammas.

Handling med eller utan omsorg – Författarna har valt att tolka denna rubrik ur Martinsen begrepp med fokus på handlingar, där sjuksköterskans attityder bidrog till att omsorg inte var det centrala.
Omsorg som yrke – Denna rubrik har författarna tolkat att den innefattar de mest basala och essentiella attityderna i sjuksköterskeyrket, såsom attityder till utbildning, kunskap och uppföljning.
Spontana omsorgshandlingar – Denna rubrik var enligt författarna den som var svårast att tolka in data under. Martinsen (2008) beskriver detta begrepp som omsorgshandlingar utan förväntan på tacksamhet eller beröm. Med detta som grund, valde författarna att lägga in underrubriker under detta begrepp, som handlade om sjuksköterskors uppmuntran till mammors självständighet och val. Då sjuksköterskor respekterar en mammas val och uppmuntrar henne, kan dessa vara tvungna att bortse från egna kunskaper och åsikter om vad som är bäst i situationen. Detta för att främja relationen mellan mamman och hennes barn, som är det viktigaste. Om en mamma upplever att hon lärt sig amma själv, trots hjälp och stöd från sjuksköterskan, kan det hända att hon inte uppmärksammar och visar sin tacksamhet till sjuksköterskan. Då en sjuksköterska medvetet uppmuntrar denna självständighet, trots vetskap om det ovannämnda, är det enligt författarnas tolkning, en spontan omsorgshandling.
Ömsesidig omsorg – Under ömsesidig omsorg har författarna valt att tolka in relationen mellan sjuksköterskor och nyblivna mammor, eftersom sjuksköterskor också får ut någonting positivt av denna relation. Däremot beskriver Kari Martinsen (2008) denna ömsesidiga omsorg som något på lika villkor, vilket författarna anser att det i vårdyrket inte kan eller får vara mellan vårdare och patient. Detta eftersom patienten alltid är beroende av den behandlande sjuksköterskan som alltid har ett maktövertag i vårdsituationen (Skaug, 2003). Till viss del bli relationen ändå ömsesidig när vårdsituationer belyses ur ett bredare perspektiv. Sjuksköterskor är beroende av samhället när det gäller att ha ett arbete. Då patienten är en del av samhället är sjuksköterskan även beroende av denne. På så sätt skapas ett ömsesidigt beroende mellan sjuksköterska och patient.

9.2 Resultatdiskussion
Resultatdiskussionen har strukturerats efter Martinsens omsorgsbegrepp.

Handling med eller utan omsorg – Bland de områden inom amning som har redovisats i denna litteraturstudie, har känslor och attityder kring amningsråd visat störst variationer. Hur sjuksköterskor ger råd, utifrån ovanstående resultat, baseras på faktorer som: attityder till, intresse för, kunskaper om samt erfarenheter från amning av egna barn. Amningsråd kan även baseras på erfarenheter från sjuksköterskors yrkesverksamhet. Då dessa faktorer påverkar sjuksköterskors bemötande till patienter är det, enligt författarna, av stor vikt att dessa är medvetna om detta. Kunskapsbrist om dessa faktorers inverkan kan leda till vanemässigt handlande, med eller utan omsorg. Detta kan jämföras med Martinsen (2008) som skriver om dilemmat med att sjuksköterskor tenderar att hamna i slentrianmässiga mönster i sitt omsorgsarbete. Enligt Martinsen (2008) kan detta leda till försämrad kapacitet hos sjuksköterskor, vad gäller reflektion över hur deras omsorg kommer till uttryck vid kontakten med patienter.

Om denna brist på reflektion blir utbredd på en avdelning eller liknande, kan det leda till att sjuksköterskor undviker att ta hjälp från ”proffs”, även fast behov finns. Enligt resultatet i denna litteraturstudie, förekommer denna reflektionsbrist när självförtroende och intresse saknas hos sjuksköterskor. Sjuksköterskor vars arbetsmetod endast baseras på bestämda riktlinjer riskerar att förlora förmågan till reflektion, vilket hindrar deras utveckling. Detta kan leda till att sjuksköterskor prioriterar sin bekvämlighet före patientens behov och säkerhet, vilket författarna anser strider mot sjuksköterskeyrkets centrala uppgift, att ha patienten i fokus. 

Författarna menar att självförtroende hos sjuksköterskor är viktigt. Sjuksköterskor har ett stort ansvar för att själva skapa och upprätthålla detta för att kontinuerligt kunna ge patienter ett gott bemötande samt god vård. Dock har samhället en viktig roll i detta, då ytterligare en faktor för att upprätthålla sjuksköterskors självförtroende i yrkesrollen, är samhällets inställning till sjuksköterskeyrket eller andra kvinnodominerande yrken. Detta kan exempelvis noteras vid jämförelse av löner mellan män och kvinnor, där kvinnornas löner i genomsnitt motsvarar 80 % av männens (Eurofound, 2007). Sjuksköterskors kompetens anses inte vara lika viktig, vid jämförelse med exempelvis läkares. Detta baserar författarna på att kompetens och inkompetens hos läkare, uppmärksammas mer markant av samhället genom media. Dessutom har sjuksköterskor, i allmänhet, har låga löner i förhållande till antal högskolepoäng, yrkesansvar och eventuella påverkan på patienters liv. Vikten av sjuksköterskors yrkessjälvförtroende för möjliggörande av god vård har visats i denna litteraturstudie. Därför anser författarna att samhället har en stor del i och ansvar för sjuksköterskegruppens etablerande av gott yrkessjälvförtroende.

Omsorg som yrke – Denna litteraturstudie antyder vid flertalet tillfällen vikten av att sjuksköterskor har goda kunskaper om ämnen som berör deras patienters vård. Enligt Dannetun, Tegnell och Giesecke, 2007; Johansson, Hermanssson och Ludvigsson (2004) påverkas en individs attityder av dennes kunskapsnivå. Detta överensstämmer med denna litteraturstudies resultat som angav att kunskapsnivån hos sjuksköterskorna påverkade deras attityder och självförtroende inför arbetsuppgifterna och patienterna. Då amningskunskapen i studier mättes hos sjuksköterskor på barnavårdande och mödravårdande enheter visades ett medelresultat på tre fjärdedelars rätta svar. Författarna uppfattar detta som väldigt lågt resultat, då amningsstöd till mammorna var en av deras arbetsuppgifter. Denna patientgrupp är, som alla andra patientgrupper, i en beroendesituation, då de är beroende av sjuksköterskornas professionella omsorg enligt Martinsen (2008).

I studien av Register, Eren, Lowdermilk, Hammond och Tulli (2000) svarade 50 % av sjuksköterskorna jakande till påståendet att deras grundutbildning gett dem kunskap om amning. I en annan studie anger Patton, Beaman, Csar och Lewinski (1996) att endast 25 % av de deltagande sjuksköterskorna höll med om det påståendet. Detta för frågan vidare, enligt författarna, till den egna sjuksköterskebildningen där kvinno- och barnhälsa är lågt prioriterat. Denna låga prioritering begränsar blivande sjuksköterskors förberedelser inför omsorgsmöten med denna patientgrupp, som kan påträffas inom olika områden i sjuksköterskearbetet. Författarna anser att det är viktigt att blivande sjuksköterskor har kunskap om amning och kunskap om hur deras attityder till amning kan påverka omsorgen till denna patientgrupp. Forskning visar att sjuksköterskors attityder till olika patientgrupper har stor betydelse för att möjliggöra god vård. En studie av Brown, Stride, Psarou, Brewins och Thompson (2007) beskrev sjuksköterskors attityder till patienter med fetma. Studien fann samband mellan eget BMI och attityder. De sjuksköterskor som själva hade högre BMI var mindre benägna att ha en negativ attityd till denna patientgrupp.

Spontana omsorgshandlingar – En viktig del i rollen som sjuksköterska är att komma till insikt om betydelsen av att uppmuntra sina patienter till självständighet. Tiden då en sjuksköterska träffar en patient, och har möjlighet att ge denne uppmuntrande omsorg, är en begränsad del av patientens tillvaro. Attityden att bemöta en patient med avsikten att patienten ska bevara eller få ett gott självförtroende och vara kapabel att hantera sin situation, kan resultera i att sjuksköterskan inte får bekräftelse i sin yrkesskicklighet. I detta instämmer författarna med Martinsen (2008) att de spontana omsorgshandlingarna, det vill säga, en stor del av yrket, måste utföras utan förväntan på att få någonting tillbaka. Denna litteraturstudie har visat att sjuksköterskors attityder och sätt att arbeta, har påverkan på mammors självförtroende inför amning samt på deras förmåga att praktiskt och emotionellt ta hand sitt spädbarn. Med detta som bakgrund anser författarna att det är viktigt att sjuksköterskor är trygga i sin yrkesroll och har självförtroende i sitt arbete, så att patientens behov blir det centrala, samt att sjuksköterskan inte är beroende av bekräftelse.

Ömsesidig omsorg – Styrkan i en god relation mellan sjuksköterska och patient är att sjuksköterskan blir mer uppmärksam och lyhörd till patientens behov. Goda relationer öppnar upp för diskussion om vården, patientens önskemål och förväntningar. Dessa goda relationer skapar möjligheter för sjuksköterskor att känna yrkesglädje utöver det vanliga. Martinsen (2008) menar att ömsesidig omsorg innebär omsorg på lika villkor, vilket författarna inte anser är applicerbart i vårdsituationer. Dock bör detta perspektiv om jämlik vinst inte förnekas då det kan bidra till att sjuksköterskans kompetens och omsorg ökar, samt att sjuksköterskor får en mer positiv attityd till patienten och en större yrkesstolthet.

10. Slutsats
Utifrån ovanstående resultat och diskussion har författarna kommit fram till att attityder påverkas av kunskap och erfarenheter. Detta styr sjuksköterskors beteende och bemötande, i detta fall gentemot patientgruppen ammande kvinnor. För att vara kapabel till att ge god omvårdnad och omsorg krävs det, att sjuksköterskor är medvetna som sina attityder och vad som styr dessa. Detta kan möjliggöras genom en god och bred grundutbildning samt en positiv inställning till kontinuerlig uppdatering av kunskaper och reflektion av erfarenheter.

12. Referenslista
Apoteket. (2006). Mjölkersättning. Hämtat 11 februari, 2009, från
www.apoteket.se/rd/d/4303

Bernaix, L. W. (2000). Nurses’ attitudes, subjective norms, and behavioural intentions toward support of breastfeeding mothers. Journal of Human Lactation, 16(3), 201-209.

Brown, I., Stride, C., Psarou, A., Brewins, L. & Thompson, J. (2007). Management of obesity in primary care: Nurses’ practices, beliefs and attitudes. Journal of Advanced Nursing, 59(4), 329-341.

Cronlund, K. (2003). Psykologi. Stockholm: Bonniers.

Dannetun, E., Tegnell, A. & Giesecke, J. (2007). Parents’ attitudes towards hepatitis B vaccination for their children: A survey comparing paper and web questionnaires, Sweden 2005. BMC Public Health, 7(86), 1-7.

Ekström, A., Matthisen, A.-S., Widström, A.-M. & Nissen, E. (2005). Breastfeeding attitudes among counselling health professionals: Development of an instrument to describe breastfeeding attitudes. Scandinavian Journal of Public Health, 33(5), 353-359.

Ekström, A. & Nissen, E. (2006). A mother’s feelings for her infant are strengthened by excellent breastfeeding counselling and continuity of care. Pediatrics, 118(2), e309-e314.

Ekstöm, A., Widström, A.-M. & Nissen, E. (2003). Breastfeeding support from partners and grandmothers: Perceptions of Swedish women. Birth, 30(4), 261-266.

Ekstöm, A., Widström, A.-M. & Nissen, E. (2006). Does continuity of care by well-trained breastfeeding counselors improve a mother’s perception of support?. Birth, 33(2), 123-130.

Eurofound. (2007). Pay developements: 2007.Hämtat 1 april, 2009, från
www.eurofound.europa.eu/eiro/studies/tn0804019s/tn0804019s.htm#hd5

Flacking, R., Hedberg Nyqvist, K. & Ewald, U. (2007). Effects of socioeconomic status on breastfeeding duration in mothers of preterm and term infants. European Journal of public Health, 17 (6), 579-584.

Folkhälsoinstitutet. (1998). Amning idag. Göteborg: Folkhälsoinstitutet och förlagshuset Gothia AB.

Fossum LØland, B., Bærug, A. B. & Nylander, G. (2007). Morsmelk, immunrespons og helseeffekter. Tidsskrift for Den norske legeforening, 18, 2395–2398.

Friberg, F. (2006). Att göra en litteraturöversikt. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (ss. 115-124). Lund: Studentlitteratur.

Fägerskiöld, A. (2008). A change in life as experienced by first-time fathers. Scandinavian Journal of Caring Sciense, 22, 64-71.

Growingpeople. (2008). Modersmjölksersättning. Hämtat 11 februari, 2009, från www.growingpeople.se/templates/Page.aspx?id=2539

Hall, W. A. & Hauck, Y. (2007). Getting it right: Australian primiparas’ views about breastfeeding: A quasi-experimental study. International Journal of Nursing Studies, 44, 786-795.

Hanson, L. Å. (2007). Symposium on ’Nutrition in early life: New horizons in a new century’: Feeding and infant development: Breast-feeding and immune function. Proceedings of the Nutrition Society, 66, 384–396.

Ingram, J., Cann, K., Peacock, J. & Potter, B. (2008). Exploring the barriers to exclusive breastfeeding in black and minority ethnick groups and young mothers in the UK. Maternal and Child Nutrition, 4, 171–180.

Jahren Kristoffersen, N. (2006). Teoretiska perspektiv på omvårdnad. N. Jahren Kristoffersen., F. Nortvedt. & E.-A. Skaug (Red.), Grundläggande omvårdnad: Del 4 (ss. 13-101). Stockholm: Liber.

Jahren Kristoffersen, N. & Nordvent, F. (2006). Relationen mellan sjuksköterska och patient. N. Jahren Kristoffersen., F. Nortvedt. & E.-A. Skaug (Red.), Grundläggande omvårdnad: Del 1 (ss. 137-213). Stockholm: Liber.

Johansson, A. K., Hermanssson, G. & Ludvigsson, J. (2004). Parents’ attitudes to children’s tobacco smoke exposure and how the issue is handled in health care. Journal Pediatric Health Care, 18(5), 228-235.

Karolinska Institutet. (2002). Utbildningsplan för sjuksköterskeprogrammet: 120 poäng. Hämtat 9 oktober, 2008, från
courses.ki.se/sjukskoterskeprogrammet.pdf?node=22518

Karolinska Universitetssjukhuset. (2008). Amningsinformation. Hämtat 11 februari, 2009, från
www.karolinska.se/sv/Verksamheternas/Kliniker--enheter/Kvinnokliniken/Amningscentrum/Amning/Undvik-napp-de-forsta-veckorna/

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: Analys och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.

Martinsen, K. (2008). Omsorg, sykepleie og medisin. (2. uppl.). Oslo: Universitetsforlaget.

McInnes, R. J. & Chambers, J. A. (2008). Supporting breastfeeding mothers: Qualitative synthesis. Journal of Advanced Nursing, 62(4), 407-427.

Myers, D. G. (2007). Psychology. (8th ed.). New York: Worth Pubishers.

Nelson, A. M. (2007). Maternal-newborn nurses’ experiences of inconsistent professional breastfeeding support. Journal of Advanced Nursing, 60(1), 29-38.

Patton, C. B., Beaman, M., Csar, N. & Lewinski, C. (1996). Nurses’ attitudes and behaviors that promote breastfeeding. Journal of Human Lactation, 12(2), 111-115.

Poster Lewallen, L., Dick, M. J., Flowers, J., Powell, W., Taylor Zickefoose, K., Wall, Y. G. et al. (2006). Breastfeeding support and early cessation. Journal of Obstetric, Gynaecological and Neonatal Nursing, 35(2), 166-172.

Register, N., Eren, M., Lowdermilk, D., Hammond, R. & Tully, M. R. (2000). Knowledge and attitudes of pediatric office nursing staff about breastfeeding. Journal of Human Lactation, 16(3), 210-215.

Renfrew, M., Fisher, C. & Arms, S. (1998). Amning. Lund: Studentlitteratur.

Santini, P., Calevo, M. G., Caviglia, M. R., Asprea, T., Bonacci, W., Serra, G. et al. (2008). Breastfeeding in northern Italy. Acta Pædiatrica, 97, 613–619.

Skaug, G. (2003). Mellan makt och hjälp: Förhållandet mellan klient och hjälpare i ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Stockholm: Liber.

Socialstyrelsen. (2007). Amning av barn födda 2005 (Hälsa och sjukdomar, 2007:12). Hämtat 17 september, 2008, från
www.socialstyrelsen.se

Sonesson, B. & Sonesson, G. (2001). Anatomi och fysiologi. Stockholm: Liber.

Svensson, K. & Nordgren, M. (2002). Amningsboken. Stockholm: Natur och kultur.

Swanson, V. (2005). Initiation and continuation of breastfeeding: Theory of planned behaviour. Journal of Advanced Nursing, 50(3), 272-282.

UNICEF. (2008). The Baby- Friendly Hospital Initiative. Hämtat 17 september, 2008, från
www.unicef.org/programme/breastfeeding/baby.htm

Vargas, D. & Luis, M. A. V. (2008). Alcohol, alcoholism and alcoholaddicts: Conceptions and attitudes of nurses from district basic health centers. Revista Latino-americano Enfermagem, 16, 543-550.

Dela med dig!!