Bra miljötänkande och bekvämt för barnet

En hundvalp eller kattunge kan du fostra rumsren på några veckor, varför ska din bäbis ligga och gå med våta geggiga blöjor i flera år?

Går det att lära små barn att använda potta eller toalett? Jo det går alldeles utmärkt. Det tar lite tid och kräver några veckor av tålmodigt passande.

Rent fysiologiskt så kommer en signal för tömning av tarm och blåsa ca 20 min efter födoämnesintag. I många länder där det inte är ekonomiskt realiserbart att använda blöjor av engångstyp, har mammorna utvecklat en lyhördhet mot barnets signaler så de känner påsig, vet, när barnet vill kissa eller bajsa. Då lyfter de ner barnet och håller det mot någon för den kulturen lämplig plats. Där barnet uträttar sina behov.

För att undvika olyckor så är det förträffligt att under tiden använda tygblöjor ex vis av typ "Imse Vimse" där barnet känner att det blir vått. Samt att man ger barnet mycket uppskattning när de lyckats att göra sina behov på en lämplig plats.

Hörde för några dagar sedan i P4, att ett barn, jag tror det var i Umeå, som redan vid 4 veckor lärt sig ett ljud för att hon ville kissa något i stil med "chyssss".

Barnen brukar vara tydligare med signalen att de vill bajsa. De brukar stånka och bli röda i ansiktet. Om man då tar av barnet blöjan och håller det på pottan så blir det både lättare och behagligare för barnet.

Visst blir det ett passande men det är värt det och hur mycket miljö sparar vi både i papper -plast och avfallshantering.

Vad kostar ett blöjpaket -? Hur mycket miljöresurs kräver tillverkning och destruktion? Vilka utsläpp frigör det?

Bojkotta blöjindustrin och träna dig ditt barn till ett rent och lyckligt liv.

Ett barn använder ca 6 500 st engångsblöjor under en blöjperiod på ca 2,5 år. Det blir 1,5 ton sopor som tar 500 år att bryta ner. Ett barn som använder allt-i-ett blöjor gör av med 2-4 träd och 200 liter olja. Tillverkningen av en­gångsblöjor för ett barn innebär utsläpp av mellan 2500 och 5000 kg koldioxid samt 2-3,5 kg svaveldioxid, enligt Naturvårdsverket. Motsvarande siffror, inklusive tvätt, för tygblöjor är 900 kg koldioxid och ett kg svaveldioxid.

En medelsvensk släpper ut ca 6 000 kg koldixid per år.

Tidig potträning -
uppmuntrar närhet och skonar miljön

Laurie Boucke använde blöjor och vanlig potträning med sina två första söner och var väldigt missnöjd med resultatet - blöjor till nästan 4 år och ibland sängvätning i flera år till. Innan tredje sonen föddes lärde hon känna en indisk kvinna som berättade hur man pottränade spädbarn i hennes hemland.

Laurie beslöt sig för att försöka och började när sonen var 3 månader. Från den dagen var det slut på smutsiga blöjor och sonen gick på toaletten helt själv innan han fyllde två år.

Laurie reste senare omkring i världen och upptäckte att tidig potträning är normen i de flesta kulturer förutom i västvärlden. Många gånger är det farmor eller mormors uppgift att potträna barnet. Hon upptäckte också att västerlänningar använde sig av tidig potträning tills ganska nyligen, men att det gick ur modet, delvis på grund av den diskussion som startades av psykologer om potträningens "bestående men". Bourke menar på att bestående men får endast de barn som tvingas.

Börja vid födseln eller under de första månaderna

Laurie skriver att spädbarn är mottagliga för potträning fram tills barnet är cirka 8 månader, och att det därefter blir mycket svårare. Problemet är att föräldrar lär spädbarn att använda blöjan som en toalett, och sedan måste barnet avvänjas från det beteendet senare.

Praktiskt går den tidiga potträningen till så att föräldrarna lär sig barnets signaler om när det måste tömma blåsan eller tarmen. För uppmärksamma föräldrar är dessa signaler lika tydliga som hungersignaler. Barnet hålls då över ett kärl, potta, tvättställ eller dylikt och föräldern gör ett bestämt ljud när barnet tömmer sig. När föräldern sedan kan barnets rytm kan föräldern förutspå när barnet behöver tömma sig, göra ljudet och barnet kommer att uträtta sina behov.

Laurie förklarar i sin bok hur barn fysiologiskt kan kontrollera sin kropp. De kan inte medvetet hålla igen - det kan inga barn förrän vid cirka 2 år - men de kan medvetet slappna av de muskler som reglerar tömningen.

Fördelar

Tidig potträning är det mest miljövänliga alternativet som finns och är det slutgiltiga svaret i debatten mellan tyg- och plastblöjor. Det sparar på enorma mängder träd, vatten, el och kemikalier. Det är också det billigaste alternativet!

Laurie nämner som andra fördelar att tidig potträning ökar närheten mellan föräldrar och barn genom fysisk närhet, naturlig kommunikation och kärleksfullt tålamod samt att det är ett mer respektfullt sätt att hantera barnets tömningsbehov än att "försöka slå in dem i papper tills man tar itu med det senare."

Vem kan lyckas med denna metod

Denna metod passar främst föräldrar som tillbringar mycket tid med sina spädbarn och är tålmodiga. Föräldrarnas attityd är avgörande och barnet får inte utsättas för någon slags press att prestera på pottan. Om man börjar vid födelsen är barnet normalt helt pottränat vid 8-12 månader. Vad som menas med pottränad måste naturligtvis definieras - om barnet ännu inte kan gå, måste det be förälderna om viss hjälp. Metoden går också att kombinera med blöjor eller träningsbyxor, men tar då lite längre tid.

Boucke arbetar idag med att öka förståelsen och kunskapen om tidig potträning samt att legitimera denna metod. Hon har gett ut en liten bok om metoden som heter Trickle Treat - Diaperless Infant Toilet Training Method. Boken innehåller bl.a. instruktioner för hur man kommer igång med potträningen, hur barn ska hållas, samt vilka signaler som används i olika kulturer.

1. Observera bebisen mycket, försök se hur han eller hon beter sig precis innan kisset kommer. Ofta vill bebisarna kissa strax efter att de ätit eller sovit. En bra start för att lära sig se signaler är att lägga bebisen på en handduk och iaktta.

2.Skapa ett ljud som blir ett beting för barnet, till exempel säga ”schhhh” i samband med att bebisen kissar. Sedan kan föräldern säga ljudet när det verkar vara läge och då lär sig bebisen att det är dags att kissa eller bajsa.

3.Det är lättast att lära bebisar kissa i potta, toa eller handfat innan de blivit ett halvår gamla. Efter 6 månader har bebisarna ofta slutat signalera att de är nödiga, får de inte respons på sina signaler så ger de upp.

4. Det går också att lära bebisar som passerat sex månader, men då måste man lära bebisen att börja ge signaler ifrån sig, inte bara observera vilken som verkar vara bebisens signal.

5. Var beredd på att svackor kommer att uppstå, särskilt i utvecklingsfaser eller i samband med flytt eller att det kommer nya syskon. När en bebis ska lära sig något, som att krypa, blir det lätt så att all energi läggs på det, och då kan bebisen glömma att ge signaler i tid. De kan också byta signaler, och föräldrarna kan ha svårt att hänga med.

6. Eliminiation communication, EC, handlar egentligen mest om att kommunicera med sin bebis, det är egentligen ganska naturligt och vi gör ju redan detta eftersom vi är helt uppmärksamma på när bebisen vill ha mat eller sova. De som sysslar med EC vill tipsa människor om att alternativet finns, men det ska inte upplevas som ­något tvång.

7. Mer om tidig potträning kan du läsa på ecsweden.se eller diaperfreebaby.org eller gå in på amazon.com och beställt böckerna ”Infant Potty Training” ­eller ”Infant Potty Basics” av  Laurie Boucke

Dela med dig!!