Du bestämmer om ditt barn skall få övervikt och sjukdom redan under graviditeten.

Det är otroligt viktigt att äta en välbalanserad kost under graviditet och amning. Som vuxen får man ta ett större ansvar för sitt liv och hälsa och när man är gravid gäller det inte bara för en själv utan även för det väntade barnets väl och ve.
Den vanliga kosten som vi är konstruerade för och lever ett gott liv med är varierad. Vi är konstruerade för att i huvudsak äta knoppar, blad, rötter, frön, frukter, nötter och bär. De tillägg av proterin som vi naturligt och tidig tog till oss var skaldjur och fisk samt fågelägg. Någon enstaka gång var det kött från djur som serverades till våra förfäder. Dessutom fanns det en naturlig variation över året. På vintern var det torkade frön som maldes till grovt mjöl som bakades till ett ganska grovt bröd, nötter, torkad frukt och bär och en del lagrade rötter som var stapelfödan. Här i norden var även mjölken från geten och kon en viktig proteinkälla. Den konserverades i form av ost som hade bättre lagringskapacitet än mjölken. Fisk var naturlig mat för dem som bodde nära vattendrag. Och eftersom vattendrag var de enda transportlederna i våra länder så var det kring vattendragen som människor bodde. Kött var undantagen och kom ofta från mindre djur. En tupp eller en get eller en bagge. Hondjuren sparades ofta eftersom de gav både avkomma och mjölk och från fåren fick man den ull man behövde.
Inspirationen till denna artikel fick jag från två TV program. Det ena handlade om en engelsk kvinna som levde en längre tid med ett nomadiserande herdefolk i Etiopien. Hon levde som de kvinnorna levde där. Lärde sig att äta den mat de åt som var densamma som vi i norden åt för några tusen år sedan. Hon mådde bra och kände sig frisk och älskad men det var stundtals tufft för henne att dagligen bära ved och vatten, mala korn på en stenkvarn etc. Det andra programmet var om björnen som liksom oss är allätare hur björnen efter 5-6 månaders ide måste äta upp sig och lägga på sig ett lager fett för kommande vinter. Otroligt intressanta och inspirerande program.

Flera nya studier vid, smakforskningsinstituet Monell Chemical Senses Center i Philadelphia, visar att matvanorna som man har under gravid och amning har stor betydelse för mer än bara tillväxt och utveckling av det väntade barnet. Matvanorna väger även tungt i att avgöra vad ens barn kommer tycka om att äta, när det väl ska göra det själv. Mammor som äter mörkgröna grönsaker, som broccoli och gröna bönor, får barn som vant sig vid smaken redan via fostervattnet och bröstmjölken. Det är grönsaker som små barn annars ofta ratar, eftersom de kan ha en lite bitter smak och bebisar föds med smak för det som är sötare, därför att modersmjölk normalt är ganska söt.

En annan studie har visat att gravida som äter enligt den grönsaksrika medelhavsdieten, får barn med lägre risk för astma och andningsproblem och som även föredrar grönsaksrik kost.
Vissa afrikanska mammor som aldrig ätit syrad mjölk och aldrig skulle kunna komma på tanken att äta sådan mat får barn som totalvägrar smak av sur mjölk. Medan mammor från öststatsländer där yoghurt är norm, får barn som älskar den syrade smaken.

En brittisk forskargrupp, vars resultat publicerats i British Journal of Nutrition, visat att mammor som ätit mycket skräpmat under graviditeten och under amningen, får barn med stark böjelse för detsamma senare i livet, men där kan man ju även ta det sociala arvets betydelse i beaktande.
Man brukar säga att ”du är vad du äter”, men faktum är att man lika gärna skulle kunna säga ”du blir vad din mamma åt”, säger doktor Stephanie Bayol, som lett forskargruppen.
Vår studie har visat att barn vars mammor ätit mycket skräpmat hamnar på vägen mot fetma och att det kan bli svårare att lära dem bra matvanor. Där ligger ju även den tidiga socialisationsprocessen, med en bekväm eller lat mamma/pappa som inte vill eller orkar laga ordentlig mat från grunden och lära barnet tidigt hur mat lagas eller hur den ska smaka, vilka ingredienser som ingår, hur man kan variera och kombinera. Det är enklare och snabbare att köpa färdig skräpmat och äta framför TV:n. Måltiden är ju inte bara till för att inta näringsämnen utan även ett mycket viktigt tillfälle för gemenskap och att utbyta dagens erfarenheter och planer för kommande framtid.
Papporna är nämligen inte alls oskyldig i sammanhanget, överviktiga barn. Ett forskningsprojekt som drivits vid Universitetssjukhuset i Umeå visar att det finns ett mycket tydlig samband mellan barns övervikt och pappans övervikt. 70 procent av alla överviktiga barn har pappor som väger för mycket, skriver Dagens Medicin.

Många forskningar utförs på råttor och råttbarnen som föddes visade tydliga tendenser att äta för mycket och ha en dragning mot högprocessad mat med mycket fett, socker och salt, jämfört med råttbarn vars mammor haft en normal kosthållning. Skräpmatsråttorna vägde dessutom mindre när de föddes, men gick upp i vikt snabbt och var efter tio veckor upp till en tredjedel större än normalkostråttorna.

Man ska inte inbilla sig att kaloriräkning och bantning är en sundare väg att gå. Ännu en studie, denna genomförd vid University Hospital i Nottingham, visst är det lätt att tro att engelska forskare inte gör annat än studerar mammor, både snart blivande, gravida och existerande! Visar att även mammor som bantar under graviditeten löper högre risk att senare få överviktiga barn.
Anledningen ska vara att näringsbrist i livmodern förändrar programmeringen i bebisens fettceller, vilket gör att dess kropp senare alltid försöker kompensera den tidigare bristen.
Om vi kommer bli sjukligt feta avgörs ofta före och strax efter att vi fötts och påverkas både avbåde våra mammors matvanor och den näring som vi får som bebisar, månaderna efter födseln samt pappors matvanor, säger doktor Nicole Budge till Daily Mail.
Tidiga händelser kan ha livslånga följder. Mammor bör undvika både att banta och att äta för mycket. Allt handlar om att uppnå rätt balans.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/at-ratt-och-lev-langre-1.804580

Dela med dig!!